giorno undici

En trött dag, en tisdag som fick en ovanligt bra vändning. Vi slappade mest, gjorde lite italienska och var inte speciellt sugna på något och planerade att sova tidigt. På väg hem från internetcaféet mötte vi de tre andra i lägenheten på Banchi di Sopra, huvudgatan och de undrade om vi skulle följa med ut en sväng till ett ställe som tyskan hade fått ett tips om. Nja, vi var inte speciellt sugna men vi följde med ändå. Det visade sig vara ett riktigt bra val. Bella Vista Social Pub låg en liten bit söder om Campon och på cirka 10 minuters gångavstånd från lägenheten. Jag har aldrig sett något liknande. Puben är inredd helt i Jamaikansk stil och väggarna är täckta av urklipp ur gamla tidningar från Havanna, affischer och ramar. Det är inte speciellt stort och har en bar och en extra lounge. Vi blev kära. Först när vi steg in hälsades vi välkomna av Ultime, hunden som bor där, och av vissa sägs vara ägaren till hela stället. En liten kortbenad vit sak som sedan slog sig ner på golvet vid oss och höll oss sällskap när han inte stod vid ingången och kikade ut på de som gick förbi. Folket som satt i några fåtöljer satt mest och gjorde som vi, tittade upp i taket och läste på delvis övertäckta affischer från äldre tider, eller på en tv från 50-talet som stod på den fruktansvärt genuina bardisken. Jag återkommer med många bilder någon dag, det går verkligen inte att beskriva hur det ser ut med bara ord, eller stämningen med bilder. Vårt absoluta favoritställe, och jag antar att vi kommer att bekanta oss ordentligt med hunden i höst. Deras Cuba Libre var perfekt i kombination med den romtunna vi hade som bord. Celie hälsar att deras G&T var belissima förresten. Jag återkommer med bilder!

Over and out.