Hör och häpna, kära medmänniskor, idag gjorde vi faktiskt något spännande! Vi besökte storstaden Firenze, i vårt hemland även känd som Florens. Vi stapplade ur säng vid halv åtta, med lite lätt värk i ögonlocket, och släpade oss till la fermata di autobus vid nio. Biljetter hade vi köpt redan tidigare i veckan och allt flöt på som planerat. Ditresan tog ganska exakt en timme och tjugo minuter, precis enligt tidtabellen, vilket förvånade oss något med tanke på italienarnas rykte om att aldrig kunna passa tider.
Väl framme vid stationen i Firenze kom vi på att vi inte hade någon karta och att ingen av oss faktiskt hittade i staden. Jag har i och för sig varit där en gång innan, men det var några år sedan nu. Vi löste problemet genom att följa strömmen och i detta fall även floden. Det visade sig senare vara en ganska grov omväg, men vi kom i alla fall dit vi skulle till slut.
För att få det kulturella avklarat började vi med att traska över Ponte Vecchio, den gamla bron, och speja ut över vattnet. Därefter ägnade vi större delen av dagen åt vårt egentliga syfte med utflykten, shoppning. Förmiddagen var ganska fattig även på det området. Det enda som inhandlades var en marinblå tröja till mig, från American Apparel, som hade en hel butik. Det har jag faktiskt aldrig sett tidigare, utan endast hittat märket på internet. Småstadsbo i stora vida världen.
Vid ettiden påbörjades dagens riktiga projekt, att hitta ett oturistigt ställe att äta lunch. Det är lättare sagt en gjort i den staden, kan vi meddela. Efter många nitlotter och ordentligt hungriga magar hittade vi till slut en ristorante med hyfsade priser, stort utbud och helt okej mysfaktor. När vi kom in i Ristorante Vecchia Firenze möttes vi av en sal till hälften full med italienska pensionärer. Vi blev visade av en kypare genom ytterligare tre salar, varav en var snudd på full även den, innan vi kom ut till trädgården. Där såg vi två bord med turister och minst tio bord med italienare mellan femtio och åttio år gamla. Stämningen var trivsam och högljudd. När vi fick in menyn av vår kypare, som för övrigt var närmare de åttio, häpnade vi nästan av förstasidan. Där stod det att man fick en trerättersmeny, där man kunde välja av många olika kombinationer, för 12€. Det tyckte vi var helt okej, men tänkte att då är det säkert bara smakprov av de båda huvudrätterna och sedan en mindre efterrätt. Men nejdå. Primi Piatti bestod av en stor tallrik, till bredden fylld med pasta. För min del Spaghetti al pomodori, medan Oscar åt husets special Penne della Vecchia Firenze. Sedan var vi mätta. Och oerhört nöjda ska jag kanske tillägga, för det var fantastiskt gott. Efter någon minuts vila för våra magar kom Secondi Piatti in. Jag hade beställt Maiale arrosto, fläskstek i skivor, och Oscar Pollo cacciatore, jägarkyckling. Till detta serverades rostade potatis och spenat. Behöver jag tillägga att vi var saliga? Och mätta, i närheten av döende. Till dessert blev det som tur var inget mastigare än en tallrik färsk frukt. Både uppfriskande och gott, efter denna mängd mat. Men vi var oerhört nöjda och kommer definitivt komma tillbaka för fler middagar. Betygsummering: (4,25/5)
Tillbaka till affärsgatorna. Nämnde jag att vi var lite mätta? Tanken på att börja prova kläder var inte helt upphetsande, men vi tog tag i oss själva. Vi kunde ju inte komma hem från Firenze med en ynka liten tröja… Nästa inköp stod herrn i huset för. Det blev en Calvin Kleinskjorta, randig i grått och vitt, mycket snygg. Efter det blev stämningen lite mer hoppfull, nu hade vi kommit igång! Under spaning efter ett café där man kunde få lite espresso, hittade vi en annan trevlig butik där det shoppades lite. Jag inhandlade en långärmad tröja, i svart och vitt, från Fornarina och Oscar köpte en herrsjal, i vitt, grått, svart och orange. Några pengar fattigare tog vi oss vidare till närmaste café, där det blev varsin café macchiato och un gelato med smakerna skogsbär, kaffe och panna cotta. Det var fint, men inte helt genomtänkt av två redan väldigt mätta små människor.
Eftermiddagen började närma sig kväll, när vi hittade en Dieselbutik. Jag inhandlade en skjorta från herravdelningen, vilket gjorde att en av expediterna kollade lite lustigt på mig. Den var oversized, överraskande nog, i färgerna beige, blått och …. Och fruktansvärt mjuk och skön. En blivande favorit i garderoben med andra ord. Sista stoppet innan vi gav oss av mot stationen igen var en Replaybutik, i vilken jag köpte resans första par italienska skor. Ett par relativt klassiska och enkla pumps i svart med skyhöga klackar. Man kan sammanfatta det med ett mums.
Tillbaka på bussen, som avgick 19.50. Vi valde fel. På väg till Firenze hade vi tagit en direktbuss som körde motorväg hela resan, på vägen hem tog vi den som inte ens visste hur en motorväg ser ut. Resan gick i kringelikrokvägar, serentiner, tusentals rondeller och upp och ned för backar, i mörkret. Blä. Efter en timme och fyrtio minuter av illamående, i alla fall från min sida, lyckades vi stappla ut ur dörrarna och gå den korta promenaden hemåt. Nöjda, men mycket trötta.
A domani! Ciao.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar